söndag 6 mars 2011

Tips och svar på era frågor.

Frågor strömmar in dagligen och det är bra, dem flesta kommer från ungdomar som ska börja med gäddfisket eller så är det spinnfiskare, som ska börja med att meta sina gäddor, man vill utveckla sitt fiske efter gäddan helt enkelt.
Jag får även en del frågor från det äldre gardet och jag hade ett väldigt trevligt samtal per telefon igår kväll med en äldre herre, som tillsammans med sina jaktkamerater hade bestämt sig för att lägga ner Angeldonsfisket.
Dessa herrar hade börjat med 3 ismetespön var i stället och det var verkligen roligt. Så han fick en hel del tips på vägen och han lovade mig lite bilder, om dem fick något större och det ser jag fram emot att publicera - Det går att lära gamla hundar att sitta fortfarande!Många undra hur man hanterar gäddan under avkrokningen, när man är själv!? Precis som när ni är 300 man på isen! Det skulle räcka som svar eller hur? Har du fångad en gädda, så håller du den i gällgreppet och lägger den på din matta med buken uppåt och nu lägger du ett ben på varje sida om fisken. Titta på bilden, så ser du vad jag menar.
Lyft upp i gäddans underkäke, som är rörlig och med en tång, peang eller kroklossare tar du nu ut kroken. Behåll gällgreppet hela tiden under fotograferingen och när du ska släppa tillbaka fisken. Svårare än så är det inte och var inte rädd för fisken, men var rädd om fisken.
Det kommer massor av frågor kring betesfisk, hur man håller dem levande, om jag tar tillvara på dem döda, flavours mm. Jag ska försöka längre fram att komma med lite sätt att tackla upp dem, så ni som stälde dessa frågor för tyvärr vänta lite, men det kommer i lagom tid, innan ni ska fiska i öppnan vatten. I dag tar jag en del av dem andra frågorna som ni har ställd.
Självklart tar jag hand om alla döda betesfiskar, dessa är hårdvaluta även längre fram, när vattnen har öppnad sig och jag har verken tid eller lust till att, först meta betesfisk och sedan meta mina gäddor.
Jag tar tillvaro på allt och går genom alla betesfiskar som är fina, dessa sorteras och dem som har skador sorterar jag och skär ner till Kebabbitar och det absolut sämsta skärs ner till bitar för mäskning.
Allt sorteras och läggs i påsar och dem hela och fina beten paketeras styckvis med plastfolie och en del får flavours eller olja innan nerfrysningen och varje betesfisk får en kort beskrivning om dem är naturella eller vad dem innehåller.
Jag fryser dessa styckvis och då är det enkelt att ha med sig flera olika sorter och dofter frysta i en baitbag. Jag använder den frysta och dem tina snabbt i öppna vatten och gäddan bry sig inte om dem är frysta eller inte. Inget går till spillo!
Friskt vatten och gott om syre, håller dina betesfiskar levande ganska länge. Titta till dem ett par gånger om dagen och ta bort eventuella dödsfall direkt, ha aldrig för många beten i samma tunna och mata dem inte!

Mitt linclips med en hårnål väckte en del frågor och jag får nog beskriva hur jag gör dem. Lägg först ett varv med tejp över den första delen av rullfästet som visat här och när det är klart limma du fast hårnålen på tejpen, så att hårnålen står upp så att säga (Du ser här på bilden hur det ska se ut) Därefter lindar du runt med tejp ett antal gånger och linclipset/hårnålen sitter fast.
På grund av att du först tejpade och sedan limmade fast hårnålen, så kan du ta bort det hela utan att skada spöet, limmet fixerar hårnålen och tejpen gör att det hela sitter fast. Enkelt och effektivt för mindre livebaits som mört, löjor, abborrar och siklöjor. Jo längre in du sätter din lina, jo hårdare sitter den i hårnålen.


Andra frågor som har dykt upp, är hur många spön man får använda och hur mycket man får sprida ut dem. Ganska knepiga frågor, men bra frågor och jag kan bara ge er min syn på saken. Normalt sett fiskas det med 4 - 6 spön per man från isen och jag tror att 4 är det mest vanliga om man är ensam. Jag tycker att man kan ha 6 spön per man om man är två eller flera på isen, så man täcker upp den tråkiga situationen, om man får ett dubbelhugg, vilket sker i större utsträckning än många tror. Gäddan har sina huggperioder under veckan och den har dessa även under dagen, så dubbelhugg sker rätt så frekvent faktisk.
Hur du sätter ut dina spön vet jag inte, men låt oss säga att du sätter ut dem på en lång rad längs en vass, så skulle jag placera mig någonstans i mitten av raden och däregenom korta ner avståndet till alla spöna. Oftast hugger det på spöet, som står längst bort och är man i andra änden av raden med spön (Satans lag) så hinner gäddan svälja ner betesfisken och du får stora problem och gäddan ännu större problem.
Jag kan ta ett exempel på kort distans mellan spöna. Pär och jag kom till en sjö med känd potential, 2 minuter innan hade en fiskare kommit och var före oss ut på isen. I rask takt gick han direkt till det område vi hade tänkt oss att fiska och efter en stund stod 4 spön uppsatta inom 20 kvardratmeter! Vi var i närheten och fick ut våra spön, under kaffepausen frågade Pär mig - Vad sysslar han med och jag svarade - Du ska få se under dagen.
Helt klart, hade jag genomskådat killen och visste att han hade en het plats eller rent av en ståndplats. Jag såg efter en timmes fiske, att han satt vid ett av spöna, men jag blev avbryten av en snipa på ett av mina spön. jag tog upp snipan och såg nu killen stå och drilla något som verkade vara en större fisk och vi gick ditt för att hjälpa honom.
Resultatet var ett fäll och en gädda på 10,6 kilo och sen åkte han hem! Han visste exakt vad han gjorde, han visste exakt vart spöna skulle stå och har man sedan fördelen att bo nära, så lär man sig dessa platser snabbt.
Ha aldrig längre mellan dina spön, än att du snabbt kommer fram, det får inte var 50 meter mellan spöna, du hinner aldrig fram, om du är vid första spöet och hugget kommer på spöet längst bort. Är ni två kan man gå från var sitt håll och rensa hålen och samtidigt ha koll på spöna, är du själv, så placera dig så du har kortaste vägen till alla spön, du har ute och ha koll på spöna hela tiden.



Avslutningsvis ett litet tips till dig, som har hoppat på detta med skedar, om du ska måla dem, så gör det på insidan av skeden. Här sitter färgen fast länge och den slits eller nöts inte av, som det sker med färgen på utsidan. Färgen försvinner under transporten och när skeden dras mot iskanten mm.
Jag är lite tjurig över att min rygg inte är bra, jag skulle ha varit ute på lite roligt Abborrfiske och helgens soliga dagar, hade varit perfekt för detta fiske. Men så är det tyvärr, hälsan går före allt annat och jag har redan brytit ihop och ska bara komma igen.
Jag ska nog få min Abborre, innan det vita locket försvinner för gott och jag har alltid den fina känslan kvar, att snart, så kan jag fiska med mina 12 fotare och dem korta påkarna ställs undan i källarens mörka vrå.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.