En otrolig tråkig dag och jag hoppas att fisken klarar sig.

Det började bra, äntligen skulle man komma ut på isen igen och jag visste att jag behövde hjälp med hålen på grund av ryggen, armbågen och handleden. Pär kom som planerad och denna gång hade han fått tag i Mört, som var i bra storlek.
Egentligen var ett Abborrfiske inbokat, men på grund av dem fina mörtarna, valde vi ett vatten med grov gädda. 05.30 gick bilen från Nybro och förväntningarna var lite högre än vanligt denna gång.Morgonen var strålande i alla bemärkelser, solen kom som ett eldklot upp genom skogen och snart var alla spöna ute, det kändes väldigt bra. Vi tog en kopp kaffe och planerade hur vi skulle flytta spöna, om vi fick fisk eller om vi inte fick fisk på det nya området vi befann oss på.
Ända besvikelsen så här långt var min 200 mm borr, som hade fått sig en törn och inte gick borrade som den skulle och det blir att byta skärstålen, så fort som möjligt. Det syntes ingen på skären, men det är så lite det ska till, för att det blir trögtborrad och det ska ändras snabbt.

Fina mörtar, skedar och en uppgående sol, det var bara Madam Pike som fattades och hon skulle dyka upp under dagen, det var jag 100 på och likaså Pär. Längre fram på dagen stod solen högt och vinden började öka från sydväst och Madam Pike höll sig borta.

Vi provade som vanligt att få upp lite Abborrar med pimpelspöna, men det gick inte ens att få ett nafs och jag började undra vad fan det var frågan om.

Den kalla vinden fick det till att frysa i hålen och ett litet tips, är att man skär runt kanten med en kniv och sedan rensar man hålet. Gör man inte detta och bara använder en plastskopa, så blir hålen bara mindre och mindre och det kan bli svårt att få upp Madam Pike genom hålet. Nu höll hon sig borta även denna gång och det var aldrig något fara med våra hål.

Det är inte lätt att vara en Teletubby, inga armar och knappt några ben. Som synes så hade Tinkie - Winkie det svårt! Jag ska inte trampa på Pär, han gjorde ett superjobb med den slöa borren och med en istjocklek på närmre 60 cm, är det inte lätt och jag klarade inte av att borra, kan jag säga.

Dagen gick utan ett enda sniff och jag fattade inget av detta, vattnet är inte det lättaste, men vi brukar alltid lura någon större gädda eller åtminstone en snipa, men det var stendött och vi började ångra, att vi inte hade åkt på Abborrfiske i stället.

Vi bytte beten till friska och 4 stycken deadbaits fick lite olika flavours vid middagstid, det skulle bara upp en gädda under dagen och vi bestämde även att fiska i bra bit in på eftermiddagen. Tiden gick och inget hände och det var väldigt frustrerande, att bara sitta där och inte kunna frambringa ett napp.

Under en runda med rensskopan och kniven, hittade jag ett par gamla hål och dessa var fulla av småfiskar, min första tanke var att dem hade sökt sig till ljuset och fastnad i issörjan och blivit infrysta i denna. Lite längre fram fick jag en chock, det fanns en smal öppning i isen och här fanns det 100 - tals med döda mörtar och Abborrar, syrebristen var ett faktum!

Vi hitta även döda småfiskar, som flöt upp i våra hål var spöna stod och jag började kunna överskåda katastrofen. Troligen hade detta sket under dem sista två veckorna och med tanke på hur stort området var, så ville jag inte se isen underifrån, det måste ligga tusentals med småfisk här och jag undrar hur det kommer att gå i framtiden med vattnete invånare.

Jag varnade lite av folket som fiskar i sjön och dem skulle ha koll på läget, det vore för jävligt om det skulle bli en Wipe out där! Solen försvann, vinden ökade och sen kom det snöblandad regn in över oss, vädret bryr jag mig inte om, men denna syn och upplevelse hade jag mer än gärna sluppit!