Jag hittade lite flera frågor från er bland mejlen, dessa frågor kommer från läsare, som har läst min gamla bok och mycket på bloggen och det är trevligt och jag tackar och bugar! Jag kan inte ta med alla i ett kör, men det finns flera frågor som jag tänker ta upp längre fram, så dem kommer och alla andra har fått sina svar via mejlen.
Hur började ditt intresse för just Gäddan, vad jag förstår, så började du i 7 års ålder, alltså med än fem decennier sedan?
Ja, så är det, året var 1967 och jag vill minnas att vi började efter att Makrillfisket hade tagit slut nere på piren i Helsingör. Vi var ett gäng grabbar, som hade hört att man kunde fiska i sjöarna runt Hellebäck, ca 5 km norr om staden och det skulle utforskas.
Vi cyklade och någon hade moped och man turades om att hålla i mopedägarens axeln under vägen dit, 300 meter från första sjön, låg skogsriddarhuset och man fick inte åka moped, så Tage rullade sakta förbi huset 4 på morgonen varje gång vi kom dit och det funkade bra.
En gång gick det åt helvete, Sören Madsen höll i Tages axel och båda hade bra fart på cykel och den rullande mopeden och i kurvan mot den lilla viken, så delade Sörens lilla minicykel på sig och han hamnade på knä och pattar i en stor buske och till råge på allt, så kom den stora vita draglådan med sex utdragbara fack från Shakespeare över honom.
Mycket garv, vi letade grejer i flera timmar, 2 på en cykel hem, men gädda, det fick vi och det var så här det hela startade. Vi kastade med spinnare och drag och det gav fisk, längre fram fick jag tag i en engelsk tidning och Carlo översatte den åt mig och jag förstod att Sill fungerade och att man måste ha en ståltafs. Sillen fanns på Nordhamnen och ståltafsarna gjordes av begagnade gitarrsträngar, som tvinnades.
Hur var utbudet av utrustning på den tiden, när ni började?
Den var obefintligt, det fanns ingenting att köpa eller hitta någonstans! Vi använda större vinkorkar som flöten, inga blyhagel fanns, så det var bara vinkorken med en pinne genom och gitarrtafsen och en Sill, som lades ut under närmsta träd eller så långt man kunde kasta ut detta på våra 9-10 fots kustspö.
Längre fram kom det lite röd/vita flöten fram och mindre bly, var linan gick genom och i Sverige kunde man köpa riktiga tafsar, men dem var dyra. Vi köpte även Abu Atom, Utödrag, Reflex och Sonettespinnare i Helsingborg och dem kostade en förmögenhet! Bästa draget för gäddorna då var ett Abu Toby Salmo, som jag tror vägde 40 gram, det kastade långt och gick inte så djupt med lite högre spöföring, silver med orange fenor och en svag blå ton på ryggen, hade dem.
Hur var utvecklingen på spinnfisket, jag tänker på gummibeten mm?
Jag tror inte att det fanns någon större utveckling under den tiden. Abu var störst och hade störst utbud med spö, rullar och spinnbeten, det fanns lite Arjonbeten att tillgå och hade man tur, så kunde man få tag i några amerikanska Heddonwobblare, men det var nog allt. Gummibeten! Allt vad jag kommer ihåg var Mepps minnow, en spinnare med en liten plastfisk med krokarna i och Flying Condom också en spinnare, som fortfarande finns på marknaden, det var nog dem ända med gummi på den tiden.
Skulle du vilja fiska i dina gamla danska vatten nu?
Ja! Det skulle vara väldigt att besöka Kobberdammen, Bögeholm, Bondedammen, Langesö, Nivå, Guresö, Esrumsö och alla andra vatten, som man rotade i för många år sen. Det hade tagit sin tid, men väldigt spännande med det kunnande som man besitter i dag!
Jag ryser lite vid tanken och tittar på Google maps, allt finns kvar! Det skulle dyka upp väldigt många minnen och säkerligen lika många skratt, hur många gäddor det skulle bli ... det vet man inte ... Vi får se!
Vilken metod anser du vara den känsligaste för mete efter Gädda, flötmete eller bottenmete?
Alla metoden har sina dagar, det ena fungera ena dagen, men kanske inte nästa gång och vise versa. Mitt svar blir en blandning av båda metoder du nämner, nämligen floatledgering! Det är trevligt att titta på ett flöte och dessa långsmala flöten skapar inget motstånd som Gäddan märker, utan flötet lägger sig vid minsta indikation av fisk och man ser flötet på ytan när Gäddan drar iväg med betet och ditt nappalarm låter. Kan fiskas med och utan larm, men då måste man ha koll på flötet hela tiden! Hur man tacklar finns på flera ställen på bloggen.
Du använder Ballonger i ditt fiske efter Gädda, hur kom du på den idén och varför?
Jag gillar inte Baitboats, en kostnadsfråga och dessa skepp tar plats. Allt kom nog fram på hjärnbalken under driftfiske med flöten. Det tar tid att fiska av en längre sträcka och på långa håll kan dessa flöten försvinna för dig och en kikare är ett måste.
En ballong syns bra, billigt och finns i en massa färger som kan passa just där du fiskar. Den driver lite fortare än ett flöte och går det för fort, kan man alltid hålla den tillbaka och allt går saktare. Ballongfiske har flera stora fördelar: Har du stora betesfiskar = större ballong för att hålla dem uppe och vise versa. Montaget finns på bloggen, man sätter linan i ett pappersgem och hugger en Gäddan under driften, så märks det snabbt, genom att ballongen ökar farten över vattenytan på grund av att linan släpper.
|
Klart för avgång! |
En annan fördel med ballonger är att du fiskar av stora avstånd under tiden ditt bete driver ut mot en tilltänkt fiskeplats. Man kan styra ballongen till den plats, var du vill ha ditt bete på bottnen och väl framme, ger du ett snabbt ryck, linan släpper och ditt bete sjunker till bottnen.
|
Hugger gäddan, släpper linan eller så knycker du loss linan och betet placeras på bottnen! |
Ett gäng partyballonger och lite pappersgem kostar inte många kronor och det tar ingen plats heller och det är ett väldigt effektivt sätt att dels utforska ett vatten och framför allt kunna fiska på platser som ligger långt över vad vi kan kasta med en betesfisk. Glöm inte att använda en stum och flytande Braid vid fiske med ballonger.
Det var allt för denna gång, jag hoppas att jag gav lite utförliga svar på dessa frågor. Det kommer flera framöver och till dess, önskar jag er alla skitfiske och att ni provar med ballonger!