Gäddornas olika färgteckningar av Mats Nilsson.
Har du någon gång funderat varför gäddor kan se ut på så många olika sätt när det gäller färgteckningen, varför kan det skilja så pass mycket i färg, kroppsform och kondition mellan gäddor som lever i samma vatten? Logiskt sett borde det rimligtvis endast handla om att för gäddan kunna kamouflera sig så bra som bara är möjligt. Så är det förmodligen också, i alla fall till största delen men ibland går inte verkligheten ihop med teorin och det gör det hela förvirrande men samtidigt spännande.
Mindre vatten.
Min erfarenhet säger att ju mindre och grundare ett vatten är desto mer likartade är gäddorna i färgen. I min ungdom fiskade jag nästan bara i små tjärnar då vi framförallt spinnfiskade. Antalet småvatten jag fiskat i är således väldigt många. Dessa vatten var för det mesta grunda, vegetationsrika med dybotten och därför var det vanligast att gäddorna var relativt mörka i färgen. Men förbluffande ofta märkte jag att två till syntes likartade vatten i fråga om storlek, bottentyp och siktdjup kunde uppvisa gäddor av två helt skilda färgvarianter. Däremot har jag sällan märkt skillnader i färgteckningen på gäddor från samma tjärn.
Denna gädda togs på drygt 1 meters djup i ett mycket vegetationsrikt vatten med mörk dybotten.
Bottentypens och djupets samt siktdjupets inverkan.
Jag tror helt klart att bottenfärgen spelar in en hel del. Grumliga småvatten med mörk botten har bara gett mig mörka gäddor. Däremot har grumliga vatten med ljus botten gett mig gäddor som varit mer normala i sin färgteckning. I ett av mina småvatten är det riktigt klart vatten samt hård sandbotten i större delen av tjärnen. Här är all fisk väldigt ljus i färgen. I tjärnen finns det förutom gädda även gärs, mört och abborre.
Vad det gäller djupet så tycker jag se mig ett samband att i grundare vatten med samma bottentyp och siktdjup som ett djupare så blir gäddorna oftast ljusare i färgen i det grundare vattnet. I djupare vatten får ofta gäddan en mer markant och tydlig färgteckning.
Två gäddor från två olika vatten av ungefär samma storlek. Den ljusa gäddan är från ett vatten med ett medeldjup på knappa 2 meter, den mörkare från ett vatten med djup ner till 10-15 meter. Skall sägas att vattnet är betydligt klarare i den djupare sjön.
Större och djupa vatten.
Senaste åren har jag mer frekvent börjat söka mig till vatten som hyser större gäddor och då har det blivit naturligt att fiska i större vatten vilket egentligen inte ligger i min natur då jag trivs som bäst vid små natursköna småvatten. Men ibland får man göra en uppoffring vilket istället har gett mig flertalet fina gäddor som belöning. Några av dessa större vatten är också djupa och här har jag märkt att variationerna vad det gäller färgteckning men även kroppsform och kondition är större bland gäddorna. Trots att vattnets siktdjup och färg är det samma kan man hitta gäddor i vitt skilda färgkostymer. I det vatten jag känner till bäst har jag upptäckt fyra tydliga teckningar på gäddorna.
1. Mycket ljus buk – Ljus färgteckning.
Nästan alla gäddor med detta mönster har jag fått grunt. Till kroppsformen oftast hög, rejäl nacke.
Denna välgödda fisk valde att hugga på det grundaste spöet på knappa 2 meters djup.
Samma typ av gädda i samma vatten men med en helt annan kondition.
2. Normal färgteckning.
Dessa gäddor träffar man på lite varstans i sjön, dock mestadels relativt grunt.
3. Ljus buk – Lite mörkare och tydligt mönstrad färgteckning med mörk rygg.
Dessa gäddor får man oftast längre ut i sjön på djupare vatten. Mer långsmala, torpedliknande i kroppsformen än framförallt typ (1). Men för den skull ibland rätt grov över rygg och kompakt i kroppen.
Här en 120 centimeters gädda med både annorlunda mönstring och kroppsform än (typ1).
4. Mörkare kropp med tydlig färgmönstring samt färgad buk.
Dessa gäddor lever och jagar djupt ofta i vattnets mellanskikt (pelagiskt).
Min slutsats är att dessa gäddor skapar sina färgmönster/ kroppsform beroende på vilket liv de väljer att leva i denna sjö. Vissa individer lever mestadels grunt och jagar de fiskarter som finns där var av de till utseende blir ljusa i färgen. Dessa får även rätt tydligt breda nackar s.k. braxennackar vilket kanske säger en del av vilken föda de lever på?
De gäddor som väljer att jaga mest ute i frivattnet får en annan färgteckning och även kroppsform, en mer torpedliknade vilket också borde göra den smidigare och mer anpassad för dess jaktteknik. Sedan finns det också mellanvarianter och dessa individer tror jag är de som mer frekvent väljer att stundom leva grunt och stundom djupt. Kanske dessa också pendlar en hel del i färgen för att passa in, där kommer kameleont fenomenet in i bilden.
Jag tror och fick även nu i vinter bevisat att de gäddor som normalt jagar pelagiskt under vissa perioder tvingas in på grundare vatten beroende på att jaktljuset helt enkelt är för dåligt. I detta fall handlade det om 60 cm is och 60 cm snö. Att då jaga ute på frivattnet tar helt enkelt för mycket energi, då är det istället bättre att söka sig till grundare vatten där gäddan kan stå still och lurpassa tills rätt läge kommer. Därför tror jag att man inte kan säga att en gädda lever sitt liv inom ett begränsat område som man ibland kan läsa i litteraturen. Ibland tvingas gäddorna anpassa sig till rådande förhållanden och då söka sig bort från sin naturliga plats. Vid dessa tider är det viktigt att man som sportfiskare lyckas lista ut var gäddorna befinner sig för tillfället.
Strömmande vatten och sjösystem.
När det gäller mindre strömmande vatten så tycker jag att gäddornas färgteckning och även kroppsform är ganska så likartade, även här ser jag ett mönster att ju mindre vattnet är desto mindre blir skillnaderna. I större strömmande vatten som älvar och större åar så kan man däremot många gånger se tydliga skillnader.
Denna gädda togs i en å med rätt klart vatten och en botten bestående av mest sten och sand.
En annan typ av vatten är större sjösystem som oftast består av flertalet sjöar med förbindelse till varandra. Jag är bekant med några sådana typer av vatten och det jag kan allra bäst är utan tvekan Aleåns sjösystem. Gäddorna i ån från havet och upp till Mockträsket som är den första större sjön är väldigt lika vad det gäller färgteckning, kondition och kroppsform.
Mindre vatten.
Min erfarenhet säger att ju mindre och grundare ett vatten är desto mer likartade är gäddorna i färgen. I min ungdom fiskade jag nästan bara i små tjärnar då vi framförallt spinnfiskade. Antalet småvatten jag fiskat i är således väldigt många. Dessa vatten var för det mesta grunda, vegetationsrika med dybotten och därför var det vanligast att gäddorna var relativt mörka i färgen. Men förbluffande ofta märkte jag att två till syntes likartade vatten i fråga om storlek, bottentyp och siktdjup kunde uppvisa gäddor av två helt skilda färgvarianter. Däremot har jag sällan märkt skillnader i färgteckningen på gäddor från samma tjärn.
Denna gädda togs på drygt 1 meters djup i ett mycket vegetationsrikt vatten med mörk dybotten.
Bottentypens och djupets samt siktdjupets inverkan.
Jag tror helt klart att bottenfärgen spelar in en hel del. Grumliga småvatten med mörk botten har bara gett mig mörka gäddor. Däremot har grumliga vatten med ljus botten gett mig gäddor som varit mer normala i sin färgteckning. I ett av mina småvatten är det riktigt klart vatten samt hård sandbotten i större delen av tjärnen. Här är all fisk väldigt ljus i färgen. I tjärnen finns det förutom gädda även gärs, mört och abborre.
Vad det gäller djupet så tycker jag se mig ett samband att i grundare vatten med samma bottentyp och siktdjup som ett djupare så blir gäddorna oftast ljusare i färgen i det grundare vattnet. I djupare vatten får ofta gäddan en mer markant och tydlig färgteckning.
Två gäddor från två olika vatten av ungefär samma storlek. Den ljusa gäddan är från ett vatten med ett medeldjup på knappa 2 meter, den mörkare från ett vatten med djup ner till 10-15 meter. Skall sägas att vattnet är betydligt klarare i den djupare sjön.
Större och djupa vatten.
Senaste åren har jag mer frekvent börjat söka mig till vatten som hyser större gäddor och då har det blivit naturligt att fiska i större vatten vilket egentligen inte ligger i min natur då jag trivs som bäst vid små natursköna småvatten. Men ibland får man göra en uppoffring vilket istället har gett mig flertalet fina gäddor som belöning. Några av dessa större vatten är också djupa och här har jag märkt att variationerna vad det gäller färgteckning men även kroppsform och kondition är större bland gäddorna. Trots att vattnets siktdjup och färg är det samma kan man hitta gäddor i vitt skilda färgkostymer. I det vatten jag känner till bäst har jag upptäckt fyra tydliga teckningar på gäddorna.
1. Mycket ljus buk – Ljus färgteckning.
Nästan alla gäddor med detta mönster har jag fått grunt. Till kroppsformen oftast hög, rejäl nacke.
Denna välgödda fisk valde att hugga på det grundaste spöet på knappa 2 meters djup.
Samma typ av gädda i samma vatten men med en helt annan kondition.
2. Normal färgteckning.
Dessa gäddor träffar man på lite varstans i sjön, dock mestadels relativt grunt.
3. Ljus buk – Lite mörkare och tydligt mönstrad färgteckning med mörk rygg.
Dessa gäddor får man oftast längre ut i sjön på djupare vatten. Mer långsmala, torpedliknande i kroppsformen än framförallt typ (1). Men för den skull ibland rätt grov över rygg och kompakt i kroppen.
Här en 120 centimeters gädda med både annorlunda mönstring och kroppsform än (typ1).
4. Mörkare kropp med tydlig färgmönstring samt färgad buk.
Dessa gäddor lever och jagar djupt ofta i vattnets mellanskikt (pelagiskt).
Min slutsats är att dessa gäddor skapar sina färgmönster/ kroppsform beroende på vilket liv de väljer att leva i denna sjö. Vissa individer lever mestadels grunt och jagar de fiskarter som finns där var av de till utseende blir ljusa i färgen. Dessa får även rätt tydligt breda nackar s.k. braxennackar vilket kanske säger en del av vilken föda de lever på?
De gäddor som väljer att jaga mest ute i frivattnet får en annan färgteckning och även kroppsform, en mer torpedliknade vilket också borde göra den smidigare och mer anpassad för dess jaktteknik. Sedan finns det också mellanvarianter och dessa individer tror jag är de som mer frekvent väljer att stundom leva grunt och stundom djupt. Kanske dessa också pendlar en hel del i färgen för att passa in, där kommer kameleont fenomenet in i bilden.
Jag tror och fick även nu i vinter bevisat att de gäddor som normalt jagar pelagiskt under vissa perioder tvingas in på grundare vatten beroende på att jaktljuset helt enkelt är för dåligt. I detta fall handlade det om 60 cm is och 60 cm snö. Att då jaga ute på frivattnet tar helt enkelt för mycket energi, då är det istället bättre att söka sig till grundare vatten där gäddan kan stå still och lurpassa tills rätt läge kommer. Därför tror jag att man inte kan säga att en gädda lever sitt liv inom ett begränsat område som man ibland kan läsa i litteraturen. Ibland tvingas gäddorna anpassa sig till rådande förhållanden och då söka sig bort från sin naturliga plats. Vid dessa tider är det viktigt att man som sportfiskare lyckas lista ut var gäddorna befinner sig för tillfället.
Strömmande vatten och sjösystem.
När det gäller mindre strömmande vatten så tycker jag att gäddornas färgteckning och även kroppsform är ganska så likartade, även här ser jag ett mönster att ju mindre vattnet är desto mindre blir skillnaderna. I större strömmande vatten som älvar och större åar så kan man däremot många gånger se tydliga skillnader.
Denna gädda togs i en å med rätt klart vatten och en botten bestående av mest sten och sand.
En annan typ av vatten är större sjösystem som oftast består av flertalet sjöar med förbindelse till varandra. Jag är bekant med några sådana typer av vatten och det jag kan allra bäst är utan tvekan Aleåns sjösystem. Gäddorna i ån från havet och upp till Mockträsket som är den första större sjön är väldigt lika vad det gäller färgteckning, kondition och kroppsform.
Längre upp i sjösystemet tycker jag mig kunna se ett mönster att gäddornas färgteckning och kondition varierar desto mera vilket förmodligen beror på vissa gäddor vandrar stundtals in och ut från närmsta sjö till ån. Sedan finns det allt som oftast ett stationärt bestånd i själva ån och dessa brukar i regel särskilja sig från de som kommer in från sjöarna.
I ett annat större sjösystem har jag sett upp till fem olika färgteckningar på gäddorna. Totalt har jag fiskat i tre olika sjöar plus en å som rinner dem emellan. Två av sjöarna är grunda och vegetationsrika och här ser gäddornas färgteckning rätt likartade ut. Det finns dock ett par olika varianter men de allra flesta gäddorna är rätt ljusa i färgen. Den tredje sjön är däremot helt olik de övriga två då den är stor och djup. Här finner man desto fler varianter och det råder inget tvivel om att ju större variablerna är i ett vatten desto större blir skillnaderna i färgteckning, kroppsform och kondition.
Helt klar en väldigt intressant läsning från Mats penna och jag tackar så mycket för detta material, Mats ska lägga upp detta på sin blogg och får han med bilderna, så säger jag till med hans blogg adress och då kan ni kolla dokumentet i sin helhet. Tack Mats!
Du hittar Mats Blogg på: http://www.fiskelyckainorr.blogspot.com
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.