Bengts husdjur på rymmen!

Detta utspelar sig för en månad sedan, Bengt, Pär och jag fiskade gädda från isen, Bengt kom lite senare och vädret var kallt med en strålande sol. Fisket var som vanligt trögt som alltid på detta djävulens vatten och vi blankade alla tre i bästa stil.
Så är det ibland, alla blankar, ingen har bra fiske jämt! Vi flyttade en del under dagen, men det ville sig inte och allt som vi fick var Abborrar som med gälde nafsade på våra pimpelkrokar. Minus 17 grader är inte den bästa temperaturen för en isfiskare och det ställer till problem med isbildning i hålen, rullarna går trögt utan symaskinsoljan och man får springa runt och rensa hålen hela tiden.
Kylan påverkar även fisket negativt och skulle man få fisk, så gäller det att vara snabb med avkrokning och eventuell fotografering av fisken. Det tar inte många sekunder i dessa temperaturer, förrän fisken har förfrysit fenor, slemlagret och ögonen, så se upp med detta och var snabb.

Denna bild på Abborr - Pelle, togs ett par dagar senare och den tillägnas alla vackra kvinnor, som kanske har ett öga på bloggen, visst är han vacker, om man jämför honom med slynan i Trekånten? Här har han fipplad upp en Abborre, som jag genast tog hand om och monterade på ett av mina spön.

Vattnet är fullt av dessa randiga rovriddare och gäddan har ibland sina kalasstunder bland stimmen, tyvärr verkar det ske, när vi inte är där. Jag skulle dock prova med en levande Abborre denna dag, mest för att se om det skulle kunna ge en gädda av större storlek.

Hallejuja Brother! Det tog bara 10 minuter och sen gick det ena av mina larm igång och denna snipa runt 4 kunde landas! Abborre fungerar och det är inget nytt, det finns inte många beten, som för ett sådant liv som en Abborre gör, när den fiskas precis under iskanten eller 50 cm ner. Många ratar Abborren som gäddbete och det är fel, Mört och Abborre står på gäddans meny varje dag i dem vatten, var dessa arter finns och Pärs Abborre, räddade mig denna dag.

En del tycker inte om Abborren på grund av färgen, den är inte blank som en Mört, men det kan du ändra på genom att använda lite extra lockskeder, smileblades eller propeller mm. Abborren vill hela tiden ner till bottenen och den gör väldigt mycket reklam för dig och gäddan ser den bara som aptitretare, när den går och bökar under iskanten.

Här går en annan tillbaka som föll för en Abborre och jag tror att det beviser att Abborre fungerar som gäddbete. Jag har tagit många gäddor på både döda och levande Abborrar genom årens lopp och ibland är dem faktisk ett bättre bete, än en Mört som många gånger lägger av efter en stunds fiske.

Skulle jag få välja ett bete för allt gäddfiske, så är det en 15 cm Ruda! Jag vet inte hur man får död på dessa fiskar annat än att slå ihjäl dem, dem är så seglivade, att man knappt tror det är sant och mycket av mitt gäddfiske i Danmark, skedde med dessa små dammrudor som fanns överallt. Lite deg och man hade snabbt en hink med 20 stycken och det räckte till 20 gäddor!

Du kunde fiska med en Ruda en hel helg utan ett hugg och sen lade man bara den i hinken och hade den nästa helg igen och så fortsatte man tills en gäddan äntligen tog livet av den.

På tal om Rudor och färg, så är dem bruna med en svag mässingglans och på 1800 - talet, när jag var i Danmark, då fanns det inga propeller eller smileblades, men vi fick gädda ändå!

Bengt får skärpa sig! Han hade fått med sig två av sina husdjur under ett ismetepass och en av dem dog direkt och vi hittade den på isen. Senast kom lilla Molly Mus springande på isen och hon hade tydligen klarad sig.

Pär den sanna samariten skulle fånga henne och lyckades till slut med detta, men det var inte lätt och det var faktiskt en uppskattad upplevelse att få ta del av detta. På ett tidspunkt flydde Molly Mus in i ena rockarmen och försvann, Pär blev stel som en pinne och kände efter, jag väntade bara på att han skulle börja skrika efter ett svidande bett. Det var först efter att ha tagit av sig rocken, som Molly mus kom ut från sitt gömsle och Pär kunde fortsätta jakten ut över vidderna.

Till slut fick han tag på henne och vi tog en bild, vi vägde den aldrig och sen fick hon sin frihet igen. Vi har meddelad Bengt och vi hoppas att han tar hem henne igen till Trekånten. Gör det Bengt! Hur roligt tror du det är att ha en lång näsa och vara blind i 17 minusgrader?