Fluorocarbontafsen - Så gör jag mina.

Jag har varit ute med gäddspöna några gånger, inga större framgånger än och jag väntar på lite mera kyligt väder. Fiskarna har inte riktigt intagit sina platser och fisket blir därefter, kul att det snart sätter fart och det ser jag fram emot och under tiden jag gör mina försök, så ordnas allt och jag är förberedd.

Jag håller på att testa ett nytt bete och det sker under tiden jag fiskar karp, hemma håller jag på att slipa krokar på olika jerkbeten, byter en del krokar och gör nya tafsar till fisket med Jerkbeten och Softbaits, så allt är snart genomgången. Ett nytt spö och rulle är på gång och framtiden ser ganska ljus ut.

Beståndsdelar till mina tafsar.

För mina tafsar använder jag en fluorocarbonlina från Stren STFL80-GS i en gunsmoke färg. Styrkan är 80 lb, ca 36 kilo och tjockleken är 0,91 mm. Den klarar slitaget på ett bra sätt och än har ingen gädda tuggat av den, men man måste kolla tafsen efter varje hugg och landat fisk, glöm för all del inte detta!

Beteslåsen är antingen Crosslocks eller Fastach från BFT, båda hyser ungefär samma styrka som själva tafsmatrialet, så inga svagheter där inte. Crosslocks kan vara lite besvärliga att öppna med kalla fingrar, var det däremot är superenkelt att byta bete med Fastach och båda är säkra låsningar.

Råstyrka på 80 och 85 lb!

Här ser ni dem lite närmre och som ni vet, så finns dessa i olika storlekar och styrkor för olika betestyper och fiskar. Hur dem ligger prismässigt, vet jag tyvärr inte för stunden, men ni har länken till dessa och mycket annat under Strike Wire till höger på bloggen.

Fastach clip och Crosslock.

Jag kan inte svära på vilket som är starkast eller bäst. Fastach är lite för nytt för mig än så länge, men jag kan säga att under alla år jag har använd Crosslocks, så har dem aldrig gjord mig besviken oavsett om det har varit dessa från BFT eller Berkley.

The perfect loop knot.

Att göra tafsar med denna tjocka och lite styva lina är inte det lättaste och jag har använd mig av Crimps eller hylsor och märkt att dels kan dem börja att glida, en del hylsor har haft en vass kant och styrkan försvinner eller så går tafsen helt enkelt av och gäddan dra vidare mot en säker död med lite färgglatt i käften och det har verken jag eller gäddan lust med.

Lösningen är den berömda knuten, The perfect loop-knot, som ni hittar på bloggen. Den är otrolig stark, öglan håller sin form, vilket ger bättre gång på era beten. den glider aldrig eller kan dras sönder, med andra ord en perfekt knut.

Fina öglor som ditt bete stor rörelsefrihet.

Man kan enkelt bestämma öglans storlek, allt från små till större öglor. Bilden ovan visar hur mina ser ut och det är lagom storlek för att få den bästa rörligheten på sina beten.

Samma ögleknyt använd i andra änden av tafsen, var du montera ditt starka lekande. Jag gör mina tafsar i 60 - 70 cm längd och är då på den säkra sidan, har i alla fall inte märkt något när gäddan gör sina krokodilrullningar i ytan.

Stinger Braid.

Här en Stringer Braid som jag har fått, säkerligen bra och med en tanke bakom det hela. MEN där började det röra sig under svålen på mig: Braid och gäddans garnityr med upp till 700 gaddar i alla möjliga storlekar?

Klart man börjar fundera lite på den ekvationen? Jag kommer nog att använda den till annat inom gäddfisket, som t ex vid fiske över gräs och ha den som en mjuk del mellan bly och wiretafsen eller annat, vi får se. Jag hoppas att ni är ute och bänder era spö i botten med stora gröna damer och jag önskar er alla skitfiske tills nästa inlägg.