lördag 17 augusti 2019

Bloggen fyller 10 år idag!

I dag för 10 år sen, startade jag denna blogg och syftet med detta var att lära ut det lilla jag kan om gäddan och fisket efter denna otroliga art. Jag ville även lära ut tips och hur man tar hand om fisken efter fångst, det sistnämnda mest för att arten redan då var inom en grym hotbild och gäddan var på tillbakagång på många ställen.

Först tänkte jag är det verkligen lönt att ens försöka? Det finns jo så många bloggar, men jag började och responsen blev bra från första början. Jag fick mejl med frågor och mejlen kommer fortfarande, vilket är mycket glädjande. Resultatet blev med tiden väldigt bra, något jag kommer till lite senare.

Mitt intresse för fiske började vid 5 års ålder.
Allt intresse för fiske började, jag tror det var en vårdag 1964. Jag var nere på Nordhavnen med Anne- Marie min fina nanny, som passade mig under tiden mamsen jobbade. Vi strosade runt på hamnen och jag hittade ett kvastskaft med en lina och en krok.

Kroken var täckt med en intorkat Sandmask och nu skulle det fiskas. Masken hängdes ut över kajkanten och efter en stund knyckte det och jag drog upp. Fisken var ful som stryk och såg jo farlig ut, men den skulle av kroken. I samma stund som jag skulle ta tag i fulingen, skrek en fiskare: -Tag ikke i den, den är giftig!

Helvete, jag blev skiträdd och sprang hela vägen hem. På kvällen berättade jag detta för mamma och hennes svenska väninna Ingrid. 3 juni kom och jag fyllde år och fick ett gammalt spö med rulle i present. Jag var kung, odödlig, jag ägde hela Helsingör, ja hela Danmark för den del, när jag stolt gick ner till pirarna i statshamnen, hand i hand med mamma eller min trogna nanny.

Nu blev det Torsk, Makrill, Sill, Bleka och ja allt som rörde sig och så fortsatte det ett par år. Jag träffade andra grabbar här och så småningom kom vi in på sötvatten och gädda och självklart hängde man på och vi cyklade till flera av sjöarna i området runt Hellebäk, lite norr om Hemstaden.
Skolfoto från 1966, året efter började jag fiska gädda.
Dem första gångerna vi fiskade gädda, så användes drag mm, i princip allt som kunde kastas och tänkas att en gädda ville nappa på och fisk fick vi, sen visade en gubbe oss hur man metade och sen var vi på den trenden och resultaten blev bättre med både flera och större fiskar. Tror ni vi hade kul?

Visst hade vi det, men det dök upp ett stort problem! En gädda har tänder! En nylonlina .... Ni vet nog vad jag menar. Man skulle alltså ha något dem inte kunde bita sönder och en dag ute hos Bo, var hans syster hade sin polkvän på besök, slog tanken mig. Polkvännen spelade gitarr, kan nämna att han senare blev en kär artist och heter Eddie Skoller.

Redan dagen efter var jag nere i musikaffären och fick till mig lite gamla slitna gitarrsträngar, kvällen gick med svordomar och trasiga fingrar, tills jag lärde mig att värma strängarna med en tändare, då blev dem lite mera medgörliga och nu var problemet med avbitna linor ett av slutat kapitel.
Bill Chillingworth, en legend inom engelskt gäddfiske.
Hösten kom och ett nytt problem uppstod, vi ville ha levande Skaller (Mört) men det var svårt och så är det än i dag. Så jag använde de få jag fångade och resten var spinnfiske. En dag var jag nere på Kåe Sport för att köpa lina eller krok och jag fick se en tidning. Jag frågade och jag fick den, väl hemma blev jag arg, det var jo engelska sa mamma! 

Jag såg på en bild att man använde Sill som gäddbete och jag såg Bill och alla dessa gäddor! Skolan hann knappt sluta och jag undrar om rökmolnet har lagt sig .... Det var raka vägen ner till hamnen och fixa några Sillar och kvällen spenderades vid Koppardammen, en timmes fiske så dök flötet och jag stod 10 minuter bredvid Sören med en gädda på 5,2 kilo ... den var enorm då!
Spännande och givande läsning för alla Pikers!
Längre fram blev det längre spö, lite bättre rullar, man kunde köpa ståltafsar i butiken, likaså rödvita flöten. Vi hittade flera vatten, sen kom mopeden in i bilden och på den vägen är det. Dem flesta slutade jaga gädda, det blev flickor istället. Jag hade kärring och fortsatte jaga gäddorna.

Intresset växte mer och mer och eftersom man lärde sig engelska och vart allt det roliga metet kom ifrån (England) så blev det lite böcker och tidningar. Med tiden kom jo även egna tanker och idéer och man provade sig fram och faktiskt så håller en del av detta fortfarande den dag i dag ... så här ca 53 år senare!
Bill Chillingworth gick ur tiden den 16 augusti 2015. R.I.P.
Bill hade ofta mindre artiklar i olika tidningar och han blev med tiden en stort idol och inspirationskälla för mig. Tyvärr har allt ett slut och Bill gick fridfullt ur tiden den 16 augusti 2015 på ett äldreboende i London. En stor hyllad legend inom engelskt gäddfiske och vi hann att korrenspondera lite genom brev under några år.
Mitt gäddfiske sker oftast vintertid, karpfisket tar för mycket tid.
Mitt eget fiske efter gädda fortsatte, men med tiden kom karpfisket in i bilden och det tar sin lilla tid och gäddfisket krympte väsentligt och numera fiskar jag endast under den kalla årstiden. Tyvärr har det blivit så, men jag fiskar då och då och skriver om mitt fiske, ger lite tips och råd, samt besvara alla frågor som jag får.

Bloggen har med tiden blivit till 1188 inlägg under dessa 10 åren, ganska så välbesökt med över 412 000 besökare och det får man nog säga är bra för ett litet land som Sverige. Jag är mer än nöjd, jag trodde aldrig att det hela skulle bli såpass populärt när jag startade detta.
Njut av naturens utbud!
Området kring Nybro är inte känd för stora gäddor, visst vi har vatten som hyser grov fisk, men jag har alltid haft tanken att utforska mindre vatten för att se vad som finns, en och annan överraskning har man dock fått genom åren.

Jag njuter av naturen, att vara fri och blir det en fin gädda, så är den grädden på moset så att säga. Jag testar det mesta, provar nya idéer och det är det ni kan läsa om här. Visst är fiskfångsten viktig, men det finns så mycket annat kring själva fisket.
Jag njuter av varje fångad gädda.
Alla metoder är givande och spännande på sitt sätt, vore sig det är trolling från en båt, en dag på ån eller att sitta i stolen en tidig morgon och se ett flöte dyka och jag njuter av varje fisk och varje sekund, precis som det ska vara.

Det ger mig den rekreation jag behöver, man glömmer vardagens stress mm och glider bara in i landskapet och blir ett med naturen och vad den kan bjuda på. Det ända jag tänker på är att fiska så effektivt som möjligt och ligga steget före fisken och det stressar mig inte.

Med dessa ord avslutar jag för denna gång, jag vet att det är väldigt långt mellan inläggen, hösten är dock snart här och då blir det mer skrivande, jag lovar! Till dess skitfiske på er alla och stort tack för er medverkan under dem 10 åren, jag tycker vi kör 10 år till, vad tycker ni!

2 kommentarer: