Plåster fanns ...

Jag har en del gamla bilder i arkivet som väcker en del fina minnen, när dem tog har släppt från hjärnbalken om jag har någon! Jag har även insett att något fiske lär det inte bli på ett bra tag och jag tänkte värma upp korvarna lite genom att låta dem förflytta sig över tangentbordet och ge er en gammal berättelse.

Den utspelar sig i Råsabäcken, norr om storstaden Nybro och jag älskar denna lilla å som hyser en del överraskningar inom fisket. Med på denna tur var Magnus, som tyvärr gick bort i cancer året efter och han är saknad och jag vet att han tittar ner på mitt flöte och mig då och då. R.I.P min vän, tänker på dig!

Lite onödigt kan jag tycka.

Nej, något fiske blir det inte, snöglopet som ramlade ner över gölen, avslutade mitt gäddfiske abrupt, genom att snön lade sig på ytan och den kommande natten frös allt till en solid massa och det håller mig borta.

Jag går dock mina rundor med hunden Kasper och har ett öga på vad som händer och under varje runda smider vi lite planer och han instämmer och lekar samtidigt i snön.

Flötmetad snipa bland höstlöven.

Magnus och jag började fisket med två spö vardera, ett för flötmete och ett med var sitt Pater Noster Tackel. Vi fick fiska våra flöten så betesfisken gick ca 40-50 cm under ytan på grund av växtligheten i vattnet.

Nästa problem var att hitta öppna fläckar utan växtlighet och ställa våra Pater Noster Tackel i dessa gånger eller öppningar och det tog sin lilla tid vill jag minnas.

Pater Noster tacklet är placerad i en gång bland gräset.

Det löste sig till slut och vi kunde sätta oss och steka lite bacon och ägg och få i oss lite varmt kaffe. Timmarna gick och inget hände och i detta vatten är det två saker som gäller.

Antingen flera mindre gäddor eller så kommer det en större, så har det alltid varit och kanske är det så  fortfarande, vilket jag framöver ska prova och se.

Perfekt lodad Pater Noster tackel.

Som ni ser på föregående bild, så fiskade vi nära land och då jag jag alltid en ganska tight lina till flötet och grunden till att flötet syns är djupet som endast är ca 2 meter på platsen.

Är det djupare har jag ett Sunken Pater Noster, var flötet är under vattnet och flötet i en mörk färg som inte skrämmer eller attraherar gäddan.

Med flötet synligt på ytan och en tight lina till flötet, så är det viktigt att man lodar djupet helt exakt och har linan direkt till indikatorn och inga napp missas.

Fet gädda på Sardin.

Betet under mitt flöte var en Sardin och Magnus hade en död Mört hängande under sitt. Magnus inledde dagen med en snipa som hittade hans levande Mört och den blev förevigad bland höstens vackra löv.

50 minuter senare sticker mitt flöte under ytan och larmet tar över, Sardinens doft blev för mycket för denna gädda som jag tror vägde lite drygt 9 kilo, om jag inte minns fel. Att landa denna fisk bland växtligheten, det var inte enkelt, men det gick till slut och vi fick leta efter den bland grönsakerna i håven.

Jag fick ett extra minne med mig!

Den var helt galen på mattan och fast jag hade den på rygg mellan knäna, så körde den hela tiden med sina dödsrullningar, precis som den sötvattenkrokodil den är.

Lite sur tog jag ett fast grepp i gällocket och tog ut krokarna och sen vred den sig igen och jag fick ett extra minne med mig. En tand kom mot min tumme och blodet kom direkt, som sig bör när det är kallt ute.
Lite plåster har jag alltid med mig och det gick bra, så pass bra att vi fick ett ryck och började spinnfiska lite med några små Jerkbaits som Magnus hade i väskan.

Liten felkrokad gädda.

Vi drog mera gräs än Polisen tillåter denna dag, men Magnus skulle få en snipa senare på dagen och därefter var vi båda nöjda.

Det blev ett par pass med Magnus till Ryssbyån och Läckebyån, sen kom sjukdomen och efter bara 4 månader var han borta och det tåras i mina ögon att skriva dessa rader. Väldig stor saknad och sorg!

Dagsläget just nu!

Inget roligt att förlora kompisar, men livet går trots allt vidare och jag tänker på honom då och då och minns våra minnen tillsammans.

Det var allt för denna gång, snö faller och vi med den skrev Lundell och faller det gör både snön och jag, men vi resar oss igen sjöng Torsten Flink och så är det. Vi går mot bättre tider, tider med öppet vatten och hungriga fiskar. Skitfiske på er!