Ismete med Sill som bete.

Vi får gå tillbaka 6 - 7 år i tiden, var jag jagade gäddorna hårt under vintern och framför allt på de första isarna. Denna gång var jag på en långsmal göl 4 mil norr om Nybro och ägarens tillstånd var klart och Ulla ville ha åtminstone en matgädda till middag som tack, härlig kvinna som tyvärr gick bort i en all för tidig ålder! 

Jag har dock fortfarande tillstånd genom sonen Jan att vistas på gölen, när det passar mig och han hänger gärna med ut ibland, bara det inte är för kallt. Så soliga dagar i mars passar honom och hans kamera och det ska vi se till att det blir av, men har vi is då?

Nog om detta, dagen till ära, hade jag tyvärr bara färska Sillar från en Ölandsfiskare och det fick väl duga - Om jag bara visste hur galna gäddorna var i Sillarna denna dag!

Jag hade omkring 1,5 kilo Sill med mig och de tog slut vid 14 - tiden på eftermiddagen, det säger lite om Sillens effektivitet!

Vad jag gör, är att jag skär dem i sidorna med en vass filékniv och får på det sättet ut allt, doft, blod, slem och då de var pinfärska, så ramlade fjällen av dem, varje gång jag rensade hålen och drog upp i mina beten.

Det började med en fin och vacker morgon med en super najs soluppgång, som tyvärr längre fram på morgonen övergick till molnigt väder, vilket inte är fel, när man fiskar gädda.

Mina 4 spö sattes ut och sen kom en brasa igång ganska snabbt på badplatsen och Jan bjöd på kokkaffe, som jag inte dricker för ofta och ska jag vara helt ärlig, så gillar jag det inte, lite för mycket kaffesmak kanske?

Vi hann inte koka kaffet klar,t innan första slipsen var framme och det var ett gott tecken, som skulle hålla på hela dagen och hade mina Sillar inte tagit slut, så hade det blivit betydligt flera gäddor än dem 14, som jag hann att fånga!

Två av fiskarna var över 6 kilo denna dag och jag var nöjd, de var hungriga och glupska och det fanns inga tveksamma hugg eller nafs, larmen bara skrek ut sin sång och de gick med betet och man kunde kroka dem flesta av bra storlek.

Dem jag missade, tror det var 3 stycken, de var nog bara mindre gäddor, som jag inte är intresserad i att fånga och de kan gärna hålla sig borta.

Jag försökte att hinna med lite pimpelfiske efter Abborre, men jag lyckades inte fånga en ända Abborre på hela dagen, men denna snipa tog min vertikalpirk och fastnade.

Den hittade inte tillbaka till hålet, utan stod så här i mer än 10 minuter och jag fick efter lite jakt, ta och stoppa ner den i hålet.

Kanske stod det en enorm madame därnere och vaktade och jag skickade det lilla pyret rakt ner i dödens käkar? Kannibalismen råder överallt bland gäddorna och flera andra arter.

Jag hade en superdag på isen med flera fina gäddor, Jan var med en stund med sin kamera och tog lite bilder, men kylan drev honom hem till skogsstugans värme igen, med orden: - Glöm inte en gädda till Ulla!

Ulla fick en 2 kilos gädda, som hann svälja allt och lite till och den fisken gick inte att rädda, ena gällrefsbågen var helt av, så den hamnade så småningom på matbordet omgärdat av potatis och pepparrotssås.

Dagens största gädda blev också dagens sista fisk, den vägde runt 7,5 kilo om jag minns rätt och den tog en Sill precis under iskanten och hugget var därefter, helt sjukt, vilket hugg och sen rakt ner till botten, var den stannade, tuggade och sen gick hon iväg nöjd.

Men hon var bara nöjd i 12 sekunder, för sen kom mitt mothugg och hon kunde dras upp med gällgreppet, föreställningen var över, mina Sillar var slut och jag fick åka hem.

Jag var där en gång under en höstdag, året därpå, med Jens Hermansson och vi hade allt med oss för ett lyckat fiske.

Det fanns livebaits och deadbaits i massor, hinkvis, men vi hade inte ett sniff under hela dagen och det skapade en del frustration hos mig, kan jag säga ... jag var vansinnig!

Jo, jag hade någonting under en drift i den hårda sidovinden, som drog längs med gölen. På ett ställe drogs mitt flöte ner sakta, precis som en stor gädda kan göra det och jag gav den 1 minut och krokade i tomma intet!

Jösse, som var snabb, kastade ut och driften gick i exakt samma bana och flötet sjönk och han gav den lite extra tid och krokade, men det var för lite och rörde sig inte.

Han vevade in en kräfta på hela 27,5 cm, ett ilsket kräldjur som fyllde hela bottnen på spannet och som hotade oss varje gång vi tittade på den, men det är en helt annan historia ... så Sill fungera bra under alla förhållanden ...även till Hummer!