Sommarfiske – Monstret i Edsviken, Solna.

Detta utspelar sig för några år sedan, vi skulle åka till släkten i Solna och hälsa på och kvällen innan ringde telefonen – Hej det är Erik, du måste ta med alla dina fiskegrejer upp hit vi har ett monster under segelbåten! – Men Erik, alla mina fiskegrejer får inte rum i bilen! Klick och Erik var borta.

Jag plockade ihop lite mete – och spinnfiskesaker och ett par spinnutrustningar och stuvade in detta i bilen och nästa morgon, var vi på väg mot Edsviken och besöket hos Frugans bror och fru. Väl framme stod Erik och steppade av längtan och ivrighet för att få fiska, men välkomstkaffet och fikan kom först och han satt som en skållat på stolen.

Lite senare gick vi ner och Erik berättade att Monster under segelbåten, tog hans Abborrar, som han metade upp med mask och denna gädda var stor! Under kvällen försökte vi efter den, men fick bara en del Abborrar och det var tävling mellan pojkarna, Sara och Felicia tog det hela lite piano och tyckte att de var löjliga som tävlade i mest fisk.

Monstrets kompis?

Vi provade hela nästa dag, men monstergäddan höll sig borta, fast jag såg den under en attack och det rörde sig om en snipa, jag kastade runt lite utanför bryggan och fick en mindre gädda, som absolut skulle förvaras i den lilla vattenfyllda jollen, som låg bakom segelbåten. Här fick den gå med pojkarnas Abborrar och tro inget annat, än att pojkarna hade koll på antalet Abborrar som befann sig i jollen.

På kvällen hade vi lite grillning och andra festligheter och det blev sent och lite blöt också för den delen, ni gubbar därute vet nog hur det är, att sova i en främmande säng, ingen höjdare, åtminstone för min del och jag vaknade tidigt nästa morgon och det gick inte att somna om. Monstret! 

Nu jävlar ska detta djur upp och jag smög sakta över gräsmattan och upp på segelbåten, alla sov så gott i huset och solen gick så fint upp över Edsvikens vatten.

Fyra av dessa åt Monstergäddan upp.

 Jag matade ut ett par meter lina och drog en gammal Blue Fox spinnare, i orange färg fram och tillbaka längs sidan på segelbåten och efter 2 minuter small det till i spötoppen! Monstret hade gjord bort sig och med den lilla håven, så var den snart min. Alla sov, så nu kunde mina planer utföras, utan upptäckt eller annan avslöjning.

Jag lade denna gädda i jollen och tog bort dem 4 största Abborrarna och sen tog jag bort den lilla gäddan, som jag hade fångat kvällen innan. Jag rensade dessa fiskar och lade in dem i kylskåpet och efter några timmar vaknade alla och vi drack morgonkaffe och åt frukost.

Jag gick ner till bryggan och efter 2 röda sekunder kom Erik och Lukas, som två blixtar över gräsmattan med orden – Idag ska vi ha upp monster under båten! I samma sekund de passerade jollen, exploderade hela jollens vatten och pojkarna blev först rädda, gäddan hade i ren rädsla tagit sig ett snabbt ärevarv i båten och gjorde sen ett högt hopp och landade i båten igen.

Fin gädda, men inte Monstret!

- Shit skrek Erik, kom Lukas! Den har blivit större och det fattas Abborrar i båten! Nu började något jag sent ska glömma, man räknade Abborrarna och kom fram till att gäddan hade ätit 4 stycken och nästan blivit dubbelt så stor! Pojkarna fattade ingenting, Sara tittade på mig och flinade och jag visade med pekfingret, att hon skulle vara tyst.

Erik och Lukas frågade mig om, hur detta var möjligt och jag förklarade att om en gädda är hungrig, så äter den vad som finns, precis som, när den tar era Abborrar från kroken, det gick hem och jag tror att åtminstone Erik är i den tron fortfarande!

Storfiskarna var lättlurade.

Häromdagen, när jag satt i vardagsrummet och pillade på våra semesterfiskegrejer, kom Lukas fram och satte sig och ordnade sin betesbox och efter en stund frågade han mig: - Du pappa, den där gäddan under segelbåten, hur var det egentligen med den? – Den växte bra svarade jag och gick och satte på kaffet …

Jag med "Monstret" från Edsviken.

Nu 6 år senare är det inte så mycket fiske med barnen längre, de är ungdomar, som simmar eller nöter sönder datorn med olika spel, men jag har faktiskt lyckats med att få ut dem några gånger och det kan du, som förälder också lyckas med och framför allt om du kan, så spela dem lite spratt i sommar … det ska jag minsann göra.