Snart lek?

Det är lite kalla nätter i Småland, andra natten med minus 4 grader och det påverkar gäddorna! Solen värmer dock på under dagarna och i går sent på eftermiddagen såg jag dem första gäddorna göra sina tappra försök på årets lek.
Det avtog dock fort allt eftersom solen sjunker och kylan kommer tillbaka, lite panik har dem nog för att få leken överstökat. Axelsson hade med sig ett spinnspö och en rulle som jag blev imponerad av, så det ska vi titta på bland annat. Prologic Savagear MP PRo 9 ´ 20 - 60 gram. Jag vet inte om detta är en utgången modell, men spöet är skönt för lite tyngre spinnfiske. S - lite ringer, svart klinga och svart helfoam handle med ett bra grepp framför rullfästet som är ett Fuji i Gunsmoke colour. Rejäl ryggrad och det kastar både lätta och tungre beten långt. Levereras i ett kraftigt fodral.

Rullen David använde till spöet var en Okuma Salina SA 30. Lagom stor rulle med 5 kullager och en väldig skön gång. Superstopp, bra linelay och frontbroms. Den har en gång som gör att man knappt känner betet under invevningen och det var för mig lite irriterande med tanke på att en gädda ofta tar betet med ett slacknapp på dem mindre jerkbaits och jag tror inte att det känns. David som vevar med högerhanden berättade även att det var lite krångligt att flytta veven. Men i all sin helhet en riktig skön rulle.

Rimfrost i vattenkanten och en mindre gädda. En sådan fisk ställs det inga frågor kring, men lägg på 12 kilo och frågorna haglar över dig. Vart den togs, på vad, vikt, längd. En del ställer dessa frågor för att lära sig lite och kanske själv försöka att fånga den, andra ställer frågorna för att ifrågesätta fisken.

Varför blir det så? Varför kan man inte visa lite glädje över att det finns sådanna fiskar och att någon har lyckats fånga dom, jag lider med alla som drabbas av denna avundsjuka. Jag ska sticka ut hakan lite och påstå att denna sjuka finns hos 90 % av dem som fiskar, jag har träffad många och fiskat med många som säger sig inte vara drabbad av denna sjuka. Men den viser sig när man landar en stor fisk, det syns i dessa personers ögon, det går inte att missa!

Alla vill fånga en 15 kilos gädda, så även jag, men jag blir inte avundsjuk den dagen kompisen tar den framför näsan på mig. Jag får en fin upplevelse genom att kanske få håva den, jag får fina bilder och jag vet att den går tillbaka oskadd och den finns kvar och nästa gång kan det vara jag som tar den! Försök att lägga avundsjukan på hyllan, det kostar för mycket energi, kompisar och kameratskap mm och det är det inte värd!

The Pikeanglers first choice! En levande Mört är nog det mest effektivaste och mest använda betet i jakten på gäddan. Den är gäddans huvudföda i dem flesta vatten, men dem har sina begränsningar, en del simmar dåligt, dem dör snabbt och många gånger är dem faktiskt bättre döda på bottenmetet.

Skulle jag välja ett ända bete för gädda, så blir det dem små dammrudorna som är så seglivade att man knappt tror det är sant. Jag fiskade ofta med dem i Danmark och dem simmade under flötet hela dagen tills en gädda kom för nära. Fick man ingen gädda, var det bara att plocka av dem från tacklet och lägga tillbaka den i hinken, tills nästa gång det skull fiskas.

Någon större koll på syret behövdes inte och ingen gäddan kan låta bli en Ruda som förföriskt försöker att komma ner till bottnen. Deras sega skinn gör att man bara behöver en krok framför ryggfenan, vilket gör att gäddan inte spottar ut betet genom att känna två krokar.

Det händer allt för ofta vid fiske med Mört och tvåkrokstackel, tyvärr vet jag inte om några vatten med dessa dvärgrudor, men har du en damm med dessa, så tycker jag att du ska prova dem.

Snart kommer dessa platser att vara fulla med gäddhaner som bara väntar på dem större honorna ska komma in och det ska du inte missa om du är ute efter en stor gädda. Var försiktig och varsam om du fångar en stor rommstin hona. håll den lågt under fotograferingen och låt det mesta av fisken vila på din matta. Ta dina bilder snabbt och återutsätt henne, så hon kan fortsätta med det hon skulle.

Under själva kärleksakten kan hon vara väldigt trög, men ett större bete som inte hanerna tar kommer att reta upp henne och hon kan ta det i ren ilska. Likaså är det med ett spinnbete i en skrikig färg, upprepade kast i hennes närhet kan utlösa ett explosivt hugg du inte missar. Handle her with care!