onsdag 29 februari 2012

Ballongparty ökar dina chanser för flera - och större gäddor!

Vilket påstående eller hur? Men så är det faktiskt och igen är detta riktad till er, som har ett båtförbud i sjön eller som inte har en baitboat o s v. Håll ut det finns andra saker man kan tillgå som, gäddfiskaren på landbacken!

Jag var inne på driftfiske med flöten och det fungerar väldigt bra, men dessa flöten är inte billiga och det finns en liten begränsning med ett flöte (ditt bete hänger en bit över bottnen hela tiden)

Ett väldigt effektivt och billigt sätt, att transportera ut sina beten på långa avstånd och både kunna flötmeta och även presentera ett bottenbete, är en vanlig ballong.

Det bästa med ballonger är, att de finns i bra färger och det är du, som bestämmer bärkraften genom mängden luft du blåser i dem, de är billiga och tar ingen plats, inte riktigt vad man kan säga om flöten eller hur?
De finns små ballonger för barnkalas i leksaksaffären och det är dessa du ska skaffa dig, ibland finns det även en pump med i dessa paket och vi andra slipper att ha din rökhosta drivande över sjön!

Ut över ballongerna, behöver du lite pappersgem och även dessa kostar inte många kronor och tar liten plats i utrustningen, sen är det bara att skrida till verket.
Blås upp din ballong i den önskade färgen och bedöm storleken efter vilken tyngd, den ska hålla uppe under transporten och här tänker jag på, vilket bottenbete du önskar placera ut på långt avstånd.
Sätt fast pappersgemet på detta sätt och därefter klämmer du fast din lina, så den sitter stadigt och inte släpper från gemet.
Jag brukar spara gamla jigghuvuden och har dessa som den tyngd, som jag sedan ska strama upp min lina emot.

Du måste använda en braid för detta och helst av allt en sjunkande sådan, men det går med en flytande och du får se till att blyet, i detta fall jigghuvudet, klarar av att hålla braiden så rakt till betet, som bara är möjligt.
Så här ser det ut när det driver iväg över ytan, det är nu bara att hänga dit din feta Makrill eller en stor Sill. Lägg ut ballongen försiktigt på ytan och låt vinden sköta färden mot gammalgäddan.

Du kommer att bli förvånad över hur lite vind, det ska till för att få en ballong till att driva, bäst är dock en bra bris, som kommer bakifrån.

Du låter ballongen driva ut med en öppen bygel, låt ballongen sköta arbete åt dig och när du är vid din tilltänkta plats, så gör du en knyck med spöet och ballongen driver nu iväg och ditt bete singlar mot bottnen.

Strama upp som mycket du kan och montera din Drop - of indikator under rullen och öppna bygeln, du bottenmetar nu på 145 meters avstånd med en Makrill i din sjö, var det är båtförbud....

Jag tror att du kommer att vara ensam om detta och du vet nog vem, som har fördelarna jämte han, som kommer 30 meter med sina deadbaits.
Vi kan även flötmeta med dessa små partyballonger, allt du behöver göra är att blåsa upp dem till rätt size, som passar efter din betesfisks storlek.

Genom detta kan du fiska med enorma beten, om du så önskar, det är bara att blåsa upp ballongen till rätt storlek.
Efter att du har blåst upp ballongen, så ska du klippa bort den tjocka ringen i munnstycket. Jag monterar mina ballonger i det det lösa gummit, som sitter precis efter knuten.

Jag använder alltid en ledgerbeads med hake på mina flötmetspön och ballongen fästs i denna hake och sen kan jag ställa in stoppknuten till önskat djup.
På med ett dead eller livebait and let the drift begin, det är så enkelt att bara lägga ut det hela på vattenytan och se det driva iväg mot nya hotspots.

När gäddan hugger, hoppar ballongen till och sedan dras gummit sönder och ballongen drar iväg fortare. Du vevar ifatt gäddan och ger den ett mäktigt mothugg och resten det kan du vid detta läge.
Ingen vind alls, men ballongen driver ändå ut eller i den riktning, som en svag vind blåser, det blir inte bättre än så här.

Du bestämmer allt från först början, storlek efter bete, driften, hur långt du vill komma, det är billigt och fruktansvärd effektivt. Det är ganska fränt att fiska med stenhårda ballonger, de smäller när gäddan hugger!
En bild från Vapnebäcksån i Orrefors, hade jag haft en ballong på drift, så hade jag till 120 procent landat den gäddan, som jagade längst upp i bilden, den tog jag en annan dag.

En annan metod är Mooning, som Slynan har börjat med, om det ger fisk vet jag inte, men kustbevakningen har visat ett visst intresse av hans metoder. Jag har inte sett det med egna ögon, men lovar att komma med bilder, om det ger bättre resultat än fiske med ballong.

tisdag 28 februari 2012

Driftfiska efter dina gäddor och upptäck nya heta platser.

Alla har inte tillgång till båt eller baitboats och det finns i en del vatten, som har regler, som säger att båt eller annat flytetyg, är förbjudet av en eller annan grund.

Låt inte detta avskräcka dig från att fiska gäddor på långa håll, det går med ett driftflöte och även med en Ballong. Nu håller jag mig till driftfisket med flöte i dag och kommer senare, att titta på det effektiva fisket med Ballonger.

Vi var inne på spön och lite kring rullar och braids, 3 viktiga ingredienser för ett effektivt driftfiske. I dag tar vi en titt på själva tacklet, som går under flötet, det finns lite att tänka på, innan du låter vinden ta tag i ditt flöte.
Jag använder två typer av flöten, dessa på bilden för deadbaits och Fox Drifter floats för livebaits. Fox flöten är mera bulliga i formen och de har utbytbara segel av plast.

Du tacklar upp dessa flöten genom att först göra en stoppknut som är glidande, det finns på bloggen hur du gör den. Nästa steg är en pärla som ser till att stoppknuten inte går genom lekandet på flötet.

Grunden till dessa olika flöten, är att dessa på bilden från DARTS drifter lite långsammare, än segelflötena från Fox och det ger gäddan lite tid på sig under tröga dagar och ett dött bete, ska fiskas sakta, annars verkar det onaturligt.

Tacklingen av båda dessa flöten, är exakt den samma och jag har med goda vännen, Paul Jennings tillstånd fotograferad hans beskrivningar från Pikelines nr 69, som är från Augusti - 95.

Perfekta beskrivningar på vad som kan hända vid allt flötmete och hur man eliminerar risken för att gäddan ska kunna bita av din huvudlina, det blir inte bättre än så och jag tackar Paul för tillståndet.
Här ses ett segelflöte med ett vanligt tackel och ett livebait, ingen Overtrace och som Paul, så fint har illustrerad, så finns det en risk att betesfisken, simmar upp mot linan, som här är oskyddad och ett hugg i denna position av betet, resulterar garanterad i ett linbrott!
Lösningen på det hela, är en Overtrace, som är längre än ditt 2 - krokstackel och jag kommer till detta om en liten stund.

Man kan med en tunn lina, knyta fast sitt bly i lekandet, som förbinder båda wirerna, som visat i en lite större bild här.
 Man kan även använda en längre bom av plats, typ de gamla svarta plaströren, som gick genom de gamla in - line bly för karpfisket.

Dessa går att köpa i olika dimensioner och längder, Paul limmar fast sina bulletleads på bommen och har en siliconesleeve, som håller fast tacklets lekande.

Man kan även montera en plastvinge, som styr tacklet rakt under driften, men jag har använd platt eller rullbly och gjord dessa vingar av bly och då fått vikten direkt på köpet, så att säga. Jag limmar fast blyet med Epoxilim.
Det hela fungera på följande sätt: Om din betesfisk simmar upp mot flötet, så viker bommen ut sig och håller betesfisken borta från din huvudlina, som illustrationen visar här och det fungerar väldigt bra.
Här har du mina egna bommar för mitt driftfiske, jag hittade 3 mm tuber i svart hårdplast med genomgående hål och har limma fast mina vikter direkt på tuben och i änden, har jag en bit ventilgummi från cykelhandlaren.

Det fungerar mycket bra och jag har lite bitmärken i de flesta av mina driftbommar, så visst behövs dessa bommar.
Jag använder även kulbly till detta fiske och då trär jag på dem på min Overtrace, så de ligger an mot lekandet och de semi - fixeras med en pärla och över pärlan, en stoppknut.

Då kan allt släppa om gäddan skulle slita linan eller gå fast i något och det är viktigt. Vi får inte använda saker som är fasta eller på annat sätt kan skada våra fiskar, oavsett art!
Power Pro eller Strike Wire i 0,19 mm klarar 14 kilo enligt spolen, men jag vet att det är mer! Denna lina finns på större spolar eller så kan du splica ihop två spolar med en Mahinknut, som du hittar på båda mina bloggar.

2 spolar ger ungefär 270 meter och det räcker ganska långt för att driftfiska, redan vid 200 meter, börjar det att bli knepigt att se dina flöten och det kräver en perfekt linkontroll, med en rak lina direkt till flötet och många gånger, en kikare, för att se flötet!
För driftfiske med Deadbaits, använder jag alltid en styrande krok och det är den översta kroken, på ditt 2 - krokstackel, det är den, som ska gå rakt in i gäddans käkvinkel.

En bit shrinktube eller om man vill krympslang, på ett par tre centimeter hjälper till att hålla kroken i en rak linje, som följer wiren och det hjälper dig att sätta kroken på dessa otroliga avstånd. Prova gärna utan och märk skillnaden!
Här går en Linnéasjögädda tillbaka på en till synes lugn dag på Udden, skenet bedrar! Utanför Udden ca 25 - 30 meter ut, gick det en frisk nordanvind och allt jag behövde göra, var att få ut flötet ditt och vinden skötte resten åt mig.

Det var denna gädda, som tog mitt Deadbait nere vid hemmet och bilden innan krokningen, såg du igår. Det hände inget under hela driften, men när jag satte linan i linclipset, så drogs flötet in närmre land och där stod den och lurade efter byten.

Jag hann sätta mig och hälla upp kaffet, jag såg spötoppen stå och svaja och det var bara att ställa ifrån sig koppen. 7 minuter efter stod jag över den på mattan och kaffet kallnade, som så många gånger för.
Overtrace och 2 - krokstackel. Du ser skillnaden på längderna och det gör att gäddan, inte kan komma i kontakt med min huvudlina i hugget.

Om du tittar på tacklet och tänker dig, att du fiskar med ett Deadbait, som är upp poppat med luft eller annat och detta bete skulle falla/sjunka ner och lägga sig över riggen, så är det fortfarande ingen fara. Gäddan får bara båda wirerna i munnen och din huvudlina klarar sig.

Använd dessa Overtraces i ditt fiske och ha alltid ditt bly på den övre wiren, precis vid lekandet som förbinder dem, så kan det aldrig gå galet, oavsett om du flötmetar, driftfiskar eller bottenmeta.
Krokarna jag använder till mitt driftfiske är Partridge CS9PK - Neville Fickling XX Strong Pike Trebles i size 8 eller 10, som du kan beställa direkt från Partridge på tel: 00 44 (01527) 541380/543555.

Som du ser är spetsarna lite utåtriktade och det ger snabba fästen i gäddans mun och dessa krokar är superstarka och vassa som rakblad, vilket är ett måste på dessa stora avstånd, som du kan fiska på med ett driftflöte.
Alla flöten för driftfiske skall ha ett lekande i botten av flötet, annars tvinnar linan sig genom dessa flötens rotation i vinden! Se även till att du har en ledgerbeads med hake, så du kan byta flöte snabbt eller ta bort det under transporten till och från vattnet. Jag kommer med lite kring Balooning, kanske redan i morgon, vi får se.... Stay tuned!

måndag 27 februari 2012

Snart Öringpremiär för Liljan och vilka spön....

Jag fick ett par goa bilder från goda vännen Liljan AKA Conny Liljekvist, han hade varit och spanat in läget för lite Havsöringsfiske och så snart snöhögarna har minskat, så är det dags för honom.
Visst är det vackert och det ser kyligt ut, men det finns kläder för de flesta förhållanden och jag tycker mig se den stora blanka, stå därborta bakom stenen till höger.
Connys vapen i detta roliga och spännande krig är många, vackra skapelser, som med sin förföriska gång lockar Havsöringen till sina misstag, jag hade valt den blåskimriga i mitten, om jag hade stått inför ett val av beten.
Han kan det där, han har varit där och han vet, när det är dags för första stöten, mot havets silver. Dessa silverpilar, som kämpar som stuckna grisar till håven omgärdar dem. Jag förstår hans stolthet med denna 4 kilos fisk, det ser så enkelt ut men så är det inte alltid.
Långt kastande smala drag med en vickande gång, är de bästa, lägg till en oregelbunden invevning med stopp, fart och sen sakta, någon knyck med spöt och sen kommer hugget stenhårt och man vet att man lever, efter en lång vinters väntan.
Ibland vill de ha lite mer färg och ibland inte, men den vickande gången finns alltid där, likaså den svarta pricken, som ger havsöringen en punkt att sätta in hugget emot och ett tips är att man duttar ditt en markering med en vattenfast tuschpenna, om det inte redan finns på draget

Jag vet vännen att du längtar, snart är det helg och du ska ditt, mina tummar hålls stenhårt, den där, du vet  finns där och den kommer för eller senare.

Kör hårt mannen, vi lever bara en gång, så ta för dig! Jag måste f-n hänga med en dag och uppleva naturen och detta fiske! Kaffet, äggmackorna, vinden i nyllet, stöten eller hugget, adrenalinkicken och bilderna......kallas det oslagbart mån tro?
Jag har fått ett par frågor kring vilka spö jag använder för driftfiske med flöte efter gädda. Det är en ganska lätt fråga, men jag tror inte att ni hittar dessa spön längre, men okay, det rör sig om två stycken!

Till vänster är det ett Sportex XHM 13 fot och troligen en 3 lb testkurva, spöet har en lång aktion och en otrolig powerkurva i klingan. Det byggdes för Laxfiske i Norska älvar och har en kastvikt upp till 140 gram.

Till höger är det ett Berkley Stamina 13 fot och 3 lb testkurva. Igen en lång och seg aktion, som suger musten ur fisken snabbt, nästan för snabbt.

Vad dessa spön har gemensamt, är att de klarar att kroka en gädda med rätt tackel på avstånd upp emot 200 meter! Jag har provat detta och då krävs det en kikare, för att hålla koll på flötet och en stum braid på rullen, samt en linkontroll ut över det vanliga.
Sportex med helkork, skönt och varmt att hålla i under frostiga dagar, Berkleyspöet är lite kallare, med sitt rullfäste och resten av spöet i carbon/kevlarkomponenter.

Gemensamt för båda spöna, är deras ganska långa handtag och med en tight lina till gäddan och ett kliv bakåt, samt en tvåhandskrokning med spöet rakt upp, så sitter Esox i saxen, än en gång!
Jag har ett Solar Strong Arm Lineclip på båda spöna nere vid handtaget, det gör att jag kan ställa ifrån mig spöet mot en lång banksticks och vinden, som drar i mitt flöte, rätter ut min braid, under tiden jag tar en fika eller gör något annat.

Skulle en gädda hugga och ta lina, så släpper linan från linclipset och min spötopp skakar, vilket jag ser. Ibland använder jag även ett larm, som då börjar låta och varnar mig.
Ringarna på Sportexspöet är inte de bästa för Braids, spöet har många år på nacken, men än har ringarna inte tagit någon skada och de är ändå enbenta.

Bästa ringerna för braid sitter på Staminaspöet och det är trebenta Fuji SIC, som klarar alla typer av linor på marknaden.
Ringningen på spöna är helt olika som synes. Sportexspöet, som här ses till höger, har en tätare ringning och det ger en betydlig bättre kurva på spöet under hård press och det var väl det man hade i åtanke, när man byggde dessa spön för hårdkämpande Laxar.
Tunna starka Braids, som flyter är vad du ska använda för driftfiske efter gädda, minst 250 meter per rulle, då har du lite att ge på, om nu ifall att det kliver på någon riktig stor madamm, under en drift.

En större rulle är bra, dessa Big pit rullar har en otrolig cranking power och  rullarnas utväxling och den stora spole, gör att du får snabbt kontakt med gäddan och in den till den väntande håven.
Här har du ett spö, som stod och rättade till sig, precis när min braid började dra flötet ur kurs, så att säga kom hugget och så är det ofta vid driftfiske. Ett stopp, en knyck eller en annan avvikande rörelse utlöser oftast hugget från gäddan, som ibland har följd efter bete en bra stund.

Ska ni driftfiska, så skaffa spön på minst 12 fot, som har en 3 - 3 ½ lb testkurva och det får gärna vara av long range typen, alltså spön, som klarar att kasta långt, de har den rätta ryggraden, snabbheten och klarar att sätta krokarna på väldigt långa avstånd.

Bäst är 13 fots spön, som med sin längd gör det lättare att resa linan från ytan och du får bättre direktkontakt i krokningen. Var inte rädd för dessa styva spön eller längden, du ska bara kasta ut ditt bete, så pass långt ut, att vinden, som du har i ryggen, tar tag i ditt flöte och börjar driva ut.

Använd tunna och starka Braids, gå ner lite i krokstorlek till exempelvis 2 x 8, de penetrerar snabbare på långa avstånd och se till att du hela tiden, har ett vaket öga på ditt flöte!

Ett hugg går så fort, ena stunden är flötet där, i nästa är det borta, var med hela tiden snälla och du slipper att gräva fram dina krokar långt nere i gäddans hals. Jag kommer senare med ett inlägg om detta driftfiske, så håll dig inte för långt borta från bloggen.

söndag 26 februari 2012

A tricky Pike!

Denna berättelse har ganska många år på nacken nu, men själva innehållet är lika aktuellt nu, som då och visar bara hur trög, en gädda kan vara under förhållanden, som borde ha gett bra och relativt enkelt fiske.

Det finns tyvärr fortfarande folk i detta land, som fortfarande tror, att gäddmete, är ett röttvit bullflöte med en 4/0 trekrok och en levande mört. Så är det definitivt inte mina damer och herrar, det finns betydligt mera än detta uråldriga sätt.

Får dessa personer inte fisk, så åker man bara hem och återkommer en annan dag, när det passar och så håller de på. Hur många gäddor och stora gäddor får de per år, ärligt talat? De är inte många, jag lovar!
Scenen för detta skådespel är en mindre håla i Alsterån vid Sandslätt och vi är nu långt borta från tjuvfisket i mynningsområdet, var det varje år går upp båtar i jakten på storgäddan.

Det finns större gäddor, men tiden för storgäddan i den delen av ån är slut, gone forever och kommer aldrig mer tillbaka..kanske en ströfisk på sin höjd.

Ni har sönder fiskat ån fullständigt i jakten på den ända riktig stora, som kom upp ett flertal gånger mellan 15 och 17,7 kilo, den finns inte längre, bara i drömmen hos de som fortfarande tjuvar i åns nedre delar.

Jag fiskade själv ca 15 pass tills jag förstod att det inte fanns ett giltigt tillstånd att fiska där och jag drog mig tillbaka.

Det var ingen större besvikelse, vi tog runt 100 gäddor på dem 15 passen och jag såg ingen över 6 kilo och det är en sämre medelvikt än i andra av våra åar, ett kul inslag, var min Abborre på 2080 gram, men tagen under tjuvfiske, så känns den fångsten, som ett väldigt surt äpple.

Hur eller hur, så var jag på plats i hålan tidigt på morgonen och fick ut spöna, innan det var ljust och morgonen var kall med lite minusgrader. Det var i slutet av februari, ungefär som nu och isen hade släppt i hålan för 4 dagar sen.
3 bottenmeten låg ute, två med död mört och ett med Sill, just Sillen lades inne i ett litet bakvatten under några grenar, var jag vet att en lite större gädda hade sin ståndplats. Jag hade även med mig ett flötmete, som jag kunde drifta av dem nedre sträckorna med, om andan fall på.

Det gick ett bra tag och solen kämpade på för att komma över trädtopparna, men den lyckade inte så värst bra. Inget hände på spöna och något måste göras om jag skulle lyckas denna dag.
Ny Sill med Ming oil, nu ska det bli fart på fisket trodde jag, Sillen placerades under grenarna igen och en ny väntan tog sin början. En timme gick och jag twitchade min Sill lite i hopp, om att det skulle frambringa en reaktion, men inte.

Men när jag efter en stund tog mig en kopp kaffe, så fick jag ett lyft på Sillen och sprang fram till spöet. Inget, inte en rörelse och jag drog igen sakta i linan för att röra på betet, nej hon ville inte mera och jag vevade in min Sill.
Den doftade fint av Ming oljan, som med sin karaktäristiska rökta laxdoft är lite speciell, jag såg nu att Sillen hade bitmärken och jag förstod två saker här.

Det ena var, att gäddan hade märkt mina krokar och det andra var, att gäddan troligen var mätt och påverkad av det kalla smältvattnet, som kommer in i hålan genom tre mindre strömmar.

Well, well my Lady! Vi ska nog f-n lura dig på något vis om du bara ska pilla på betet, så var mina tankar, denna frostiga morgon. Kaffet kom fram och jag påbörjade att klura ut nästa steg i jakten på detta smarta djur, som skojade med mig.
En halv hair - riggad Sill blev mitt nästa drag och nu var betet naturellt igen, precis som i början på fisket. Men tiden gick och jag hade inte ett sniff på detta, dock hade jag vid ett tillfälle lite ståpäls!

Min indikator föll rakt ner och larmet gick, men framme vid spöet, kunde jag bara konstatera att en gren hade drivit mot linan och dragit ut linan ur linclipset på indikatorn.

Efter ytterligare en timmes väntan och twitchande, vevade jag in och bestämde mig för att prova med en form av fiskbitstackel/Kebab - rig och att mäska lite med fiskbitar.
Jag skärde en hel och en halv Sill i mindre bitar och en bit monterades på min rigg, som är visat här, en trekrok och lite fusewire/lödtråd, som lindades till ett hair och sen blev en bit tandpetare mitt stopp.

Riggen med fiskbiten doppades i Ming oljan och lade ut på samma plats igen och de små fiskbitarna spreds ut och runt min rigg, nu kunde jag bara dra mig tillbaka till kulisserna och avvakta.

Lite sol kom det över hålan och mig och den värmde gott, jag stördes av en Räv, som gick över isen på en av sediment dammarna bakom mig, en fin Räv utan skabb, men varför var den inte mer rädd av sig?

Min tanke kring Räven avbröts av ett par bleeps, indikatorn sjönk och jag for fram till spöet och hann precis ta bort linan från linclipset, innan hon skulle känna det lilla motståndet, som kanske skulle få henne att spotta ut betet igen.
Hon tog bara en meter lina och sen kände jag hur hon tuggade och direkt linan stramades upp lite, satta jag kroken. Hon försökte med det mesta för att slippa se mig igen, vi har setts förut och än en gång fick jag hålla henne på en bild.

6.8 kilo, verken stor eller liten, men väl en tricky Pike, som inte hade gått på vad som helst, de lär sig med tiden och vi måste ha lite reservplaner i bakfickan, om vi ska lyckas. Jag lyckades till slut med en liten Sillbit!

Jag har provat efter henne ett par gånger, men inte lyckats, kanske har någon med ett röttvit flöte, en levande mört och ett ankare till trekrok, lyckats att få henne eller var det den jävla gubbe, som lade ut stora Frigolitbitar eller PET - flaskor med linor och krokar, som tog henne?

Han lade ut dessa mördarverktyg i ån och tog sen båten och vittjade dessa efter ett par dagar. Någon kom på honom och gjorde kaffeved av hans träeka och jag myste lite, när jag hörde den historian. Jag myste så pass mycket att mina mungipor fastnade bakom varje öra!

Jag är tveksam till om hon är i livet, men jag ska göra ett försök till nu, var isen snart släpper sitt grepp, jag får se. Räven då? Jo, jag hittade 3 Sillar i hinken, som bukskinnet hade gått sönder på och lade dessa på sediment dammens tunna is och jag vet att Räven tog dem den natten.

Jag fick hem senaste numret av Crocodile News, en medlemstidning från Svenska gäddklubben, var jag ska skriva en artikel till i varje utgåva. Det blir 4 artiklar per år och det har jag inga större problem med att fixa, mina deadlines är klara och jag har redan planerad in, vad jag ska skriva om.

Tidningen är bra utfört och innehåller lite av varje, det jag tyckte bäst om i detta nummer, var Joel Abrahamssons artikel, som är skriven på ett coolt sätt av en cool kille. Huvudrollen i Gädda The Movie tillsammans med Emil Hjertberg

Allt är enkelt och bestämda åsikter om grejer och fisket och han har lyckats bra med fisk upp till 17,7 kilo från isen, sen 27 dagar utan fisk och nästa hugg resulterade i en 13 plussare... 13,750 kilo! Jo jag tackar Joel! Keep up the good work!

lördag 25 februari 2012

North Western Carbon Spod Rod 12´ 4 lb.

Beställda efter mina önskemål och de har servat mig sedan 1996 and still going strong! Hur många kilo Spodmix, dessa spön har transporterad ut eller hur många meter de har kastat under alla dessa år, är bara gåtor, som är svårlösta, men det är många.

Nu har jag bestämt att de ska få pensionera sig med lite fiske också och det, genom att jag har andra spodspön som jag använder. De fick sig en overhaul igår kväll och blev som nya igen nästan. 

Jag har använd dem till fiske ibland, när nöden har krävt det, första fisken på dem blev en gräskarp på 8 kilo.. ja, vad gör man, när fisken plötsligt bara dyker upp, jo man tar närmsta spöet och kränger på en brödbit....

Jag har även skickat hela Makrillar ut på avstånd, som man inte trodde var möjligt, jag har driftfiskat gädda på över 160 meter med dem och satt krokarna perfekt och jag har tjuvhållit både gäddor, ålar och en del mal med dem också, så dessa arbetshästar, vet vad mitt fiske handlar om.
12 fot långa med en testkurva på 4 lb, säger en del om styrkan i dessa spön, som inte på något vis är påkar av Guds nåde, det finns en bra, men snabb aktion, som både kastar långt och kan drilla fisk, om man tar det lite piano under drillningen.
North Western är ett gammalt märke, som tillverkade väldigt många fina spön som t ex Kevlite, carbon, och Dyneema och jag vet inte om de fortfarande är i farten.

Sportfiskecenter i Ljungby med Rikard Bengtsson i spetsen, tog hem dessa spön och jag vet att det såldes en del i landet, men det är som sagt ett bra tag sedan.
Enbenta ringar på toppdelen, fuji Hardloy tror jag det är. Lätta öglor ger en snabb tipaktion och dessa spön kastar hur långt som helst, det finns liksom ingen limits, för hur långt det kan gå.

Dessa spön besitter liksom Kevlite - och Dyneema rangen, en hidden Power Resorce, som är ut över det vanliga. Jag är inte klent byggt och jag var inte klent byggt 1996, men det tog ett tag att lära sig, att komprimerar dessa spön till fullo och få det mesta ut dem i kasten.
High built Epony Resin på alla öglor ger styrka och det håller i många år, innan det börjar att bli sprickor, jag hade bara en liten spricka efter alla år av hård abuse och det är väldigt bra och säger en del om kvaliteten.
Fuji 40 mm som första ring och sedan vidare upp till en 12 mm tipring, det ger långa kast med dem flesta spön, som har en bra ryggrad och den rätta sammansättning av fibern i klingan.
Spigottholk som på alla North Westernspöna, bra styrka och visst de slits med åren, men en carbonspray fixar detta enkelt.
Fuji reel seat i 24 mm klarar alla av marknadens Big pit rullar och bättre rullfästen får man nog leta efter, åtminstone på den tiden, var dessa spön byggdes.

Spöna handbyggdes i England av North Western och mitt pris för två identiska Carbon Spod Rods, var då 1800 kronor styck. Dyrt, men värd varenda krona och så även i dag!
Det är inga matchspön precis eller vad sägs om 23 mm över nedersta neoprenhandtaget, grova klingor som är lättare än man tror. Jag har moderna spön, som är betydligt tyngre än dessa och de har testkurvor runt 2 ½ - 3,0 lb, så utvecklingen har inte gått fram så värst mycket med på tanke på vikterna.
Jag vet inte om dessa spön går att få tag på idag eller om North Western existerar fortfarande, men kan du få tag i dessa spön till ett rimligt pris och med bra kondition, så ska du slå till.

Spöna är kraftiga, starka o s v, men de har enorma egenskaper, flexibilitet och användningsområdet: Spod, Spomb, marker, ål, gädda, driftfiske, tunga beten, trolling, malfiske, feature finding, unbreakable, you name it and they will cope, search and get on them!